Även om jag kämpar hårt så känns det som att allting går isär.

Gud vad jag saknar min Linn.. Hon har verkligen varit ett jävla stort stöd mitt i all skit i flera år.. För du verkligen förstår mig baby, i allt <3 Mitt i all förtvivlan så har du alltid funnits där, på ett eller annat sätt.. Helt ärligt vad håller jag på med nu liksom? Vart är jag påväg och varför? Har ingen aning om nånting just nu känner jag..

Bup imorgon iaf, Conny skulle komma sen med. Har tvättstugan med. Suck.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0